Vi tipsar

Först vill jag framföra: Originaltiteln är ”Home fire”, vilket är väl precis vad denna bok handlar om. Den svenska titeln plus omslaget vilseleder presumtiva läsare. Synd! Denna bok består av 5 kapitel och 5 personers version. Ett grekiskt drama av Sofikles från 400 fKr i modern tappning. Ett modigt grepp! Mkt mer drama än politik. Kärlek, svek, bitterhet, fiendeskap. Förlåtelse? Kan medkänsla omfatta även det onda? Språket är väldigt enkelt, det störde mig först men det är förstås fullt medvetet från författarens sida att skriva rakt på. Många dialoger, mail utan omskrivningar.

Åh, denna bok gillar jag. Handlar om Frankrike under andra världskriget, skildrat genom en blind fransk flicka och en tysk pojke som går med i Hitlerjugend. Korta kapitel, en riktig bladvändare. Man bara vill veta mer- hur går det? I början en skildring av hur pappan till flickan lär henne orientera sig i omgivningen med allt större och större utmaningar och avstånd. Och på ett väldigt konkret och synnerligen imponerande sätt- och som bidrar till flickans styrka och positiva självbild som hon för med sig i sin kamp för överlevnad. Pojken som bor på barnhem drömmer om att bli radiotekniker och ansluter sig till Hitlerjugend av den anledningen. Deras vägar korsas.

Boken har hyllats och lovordats i både press och hos läsare. Mitt omdöme är lägre. Trots några intressanta passager tycker jag boken är lite småtråkig. För mycket kallt resonerande och refererande utan större affekter. Saknar lite puls. Det som är mest intressant och viktigast att diskutera är mammans roll i det hela. Det är hon som sätter reglerna för när man ska stötta eller inte stötta. Temat är trevande försök till försoning. Ett så oerhört viktigt och läkande moment- men bara om det görs på rätt sätt.

Jag tycker faktiskt boken är lite väl torftig- både till handling och språket. Men jag vet att många tycker hela serien är underbar och några liknar henne vid Isabel Allende ( fast det har jag svårt att förstå). Lite spännande i början med möte mellan de två huvudpersonerna, där vi får följa deras liv i parallella berättelser. Men sedan blir det liksom inte mer.

Åh, vilken bok! Handlar om så mycket: Flera generationer palestinier och deras liv i ockuperat område- det aldrig sinande hoppet om att få återvända, strider, strävsamhet, oändlig kärlek till människor och ett älskat förlorat land. Men också om krigets ärrvävnad som aldrig läker- i form av djup sorg, psykisk ohälsa och rädsla för både gott och ont. Rädslan för gott går djupast- om man inte tror eller hoppas på gott finns inget att förlora. Boken handlar om våldsamheter men innehållet är ej våldsamt. En lugn skildring av krossade drömmar men också förlåtelse och vägar som korsar varandra och läker, i alla fall lite och stundtals. Fiende blir vän. Men också hur hat, omvärldens agerande föder mer hat och önskan om hämnd. Detta eviga. Grogrunden för terrorism. Och så brinnande aktuellt även idag. Men mänskligheten vinner?!